''Fakta om rökning & att sluta röka''

Fakta om rökning och att sluta röka

Texten är skriven av Susanna Haufmann

1. Stora vinster med färre rökare

Synen på rökning har förändrats med tiden. När tobaken kom på modet i mitten av 1500-talet var den ett uppskattat njutningsmedel. Det fanns till och med de som skymtade en praktisk nytta:

Bruk av tobak "ledde till stilla ro och stor underdånighet till sinnet, så att genom ett allmänt bruk av tobak skulle hennes Majestäts undersåtar bliva fogliga och lätta att styra", skrev Frankrikes ambassadör i Portugal, Jean Nicot, i brev till sin drottning Katarina av Medici. Året var 1559.

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

I dag är bilden en annan. Ingen tvivlar längre på att rökningen är en folksjukdom som direkt eller indirekt skördar miljontals liv jorden runt.

Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att omkring en tredjedel av världens befolkning över 15 år, det vill säga uppskattningsvis 1,1 miljarder människor, röker. Tobaksrökningen tros orsaka omkring 3,5 miljoner människors död varje år. Det innebär 10 000 dödsfall per dag på grund av rökningen.

I Europa är rökningen den främsta enskilda dödsorsaken enligt WHO. 1990 var tobaken ansvarig för att 511 700 människor dog inom EU.

Sverige bäst på rökstopp

I Sverige röker i dag nästan var femte vuxen person dagligen. Men det finns också 600 000 "feströkare" och 700 000 snusare. Svenska folket konsumerar 9 miljarder cigaretter årligen varav 400 miljoner antas vara illegala. Smugglingen av cigaretter har ökat flera hundra procent de senaste åren.

Trots det stora antalet rökare är Sverige det enda land i världen som uppnått WHOs mål att mindre än 20 procent av befolkningen röker. Under de senaste 18 åren har rökarna blivit färre och färre i Sverige. 1980 rökte 36 procent av männen, 29 procent av kvinnorna och 34 procent av befolkningen totalt. 1998 var motsvarande siffror 17 procent, 22 procent och 20 procent.

Mellan 1989 och 1997 har 403 000 dagligrökare och 336 000 feströkare slutat röka och totalt sett är det 624 000 färre personer som är rökare i befolkningen. Antalet rökande män har halverats sedan 1980. År 1980 rökte fler män än kvinnor medan fler kvinnor än män rökte 1998. Männen visade sig bättre än kvinnorna på att sluta röka. Möjligtvis kan ökad snusning vara en del av förklaringen.

Under 1998 har Folkhälsoinstitutet uppmärksammat oroande tecken på en ökning av antalet ungdomar som börjar röka.

Ungefär var tredje svensk kvinna mellan 45 och 54 år är i dag rökare. Tre fjärdedelar av alla rökande svenska kvinnor använder light-cigaretter - som är precis lika farliga som andra cigaretter.

Nio av tio rökare börjar redan i tonåren

90 procent av alla som röker började redan som tonåringar. 25 000 nya ungdomar börjar röka varje år.

Statistiken för åldersgruppen 16-24 år visar att det finns 71 000 manliga och 103 000 kvinnliga rökare i Sverige 1998.

Förbudet mot att köpa tobak för personer under 18 år är overksamt anser SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) i sin rapport "Metoder för rökavvänjning" från september 1998.

En undersökning visar att 78 procent av ungdomarna hävdar att de kan förse sig med cigaretter genom att köpa själva. 90 procent av dem svarar att den nya lagen inte fungerar. 70 procent röker varken mer eller mindre än före förbudet.

Rapporten från SBU framhåller att den som börjar röka i tonåren löper mycket större risk att drabbas av rökrelaterade sjukdomar än den som börjar senare, oavsett om de sedan slutar röka.

Klara hälsorisker med rökning

8 000 svenskar dör årligen i förtid på grund av sin rökning. Forskare har räknat ut att varje cigarett förkortar livet med cirka 10 minuter. Det betyder till exempel att en person som röker 20 cigaretter om dagen i 20 år förkortar sitt liv med närmare tre år.

Dödligheten i lungcancer i Sverige ökade med 35 procent mellan 1987 och 1996, trots att den minskade bland män. Bland kvinnorna ökar sjukligheten och dödligheten i tidigare mansdominerade hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnors rökvanor är en av orsakerna.

Rökning ökar risken för:

Lungcancer. För en rökare ökar risken ungefär med antalet rökta cigaretter per dag. 20 cigaretter per dag ger 20 gånger ökad risk och så vidare.
Strupcancer. Är 10-12 gånger vanligare bland rökare.
Matstrupscancer. Är 10 gånger vanligare bland rökare.
Magsäckscancer. Vart femte fall anses bero på rökning.
Cancer i bukspottskörteln. 30 procent anses bero på rökning.
Cancer i urinblåsa och cancer i njure. Hos män anses hälften av alla dessa cancerfall hänga samman med tobak. Hos kvinnor är motsvarande siffror 37 respektive 12 procent.
Livmodercancer. 30 procent anses bero på rökning.
Leukemier. 20-30 procent anses bero på rökning.
Aortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern). 60 procent av fallen anses bero på rökning.
Rytmrubbningar i hjärtat med dödlig utgång. Anses i 40 procent av fallen kunna knytas till rökningens effekter på hjärtat.
Dålig blodcirkulation i hjärtat (ischemisk hjärtsjukdom). Beror i 30 procent av fallen på rökning.
Hjärtinfarkt. För en kvinna som röker omkring 25 cigaretter per dag ökar risken för hjärtinfarkt med 5,5 gånger.
Slaganfall (stroke). Den som röker 35 cigaretter per dag ökar risken för slaganfall 4 gånger jämfört med den som inte röker.
Spontant luftläckage till lungsäcken (spontanpneumothorax). Risken för detta ökar 30 gånger för den manlige rökaren och 14 gånger för den kvinnliga rökaren jämfört med icke-rökaren.
Dödsfall på grund av kronisk obstruktiv lungsjukdom, det vill säga emfysem samt kronisk luftrörskatarr. Risken ökar 10-12 gånger hos rökare.
Struma (sköldkörtelförstoring). Rökaren har dubbelt så stor risk att få struma
Giftstruma med ögonkomplikationer. Risken ökar 8 gånger för rökaren.
Dödlighet i magsår. Risken är 3 gånger större bland rökare.
Ryggsjukdomar. En rökare har skörare diskar (kotmellanskivor) i ryggraden och har därmed större risk för diskbråck och andra ryggbesvär.
Lårbensbrott. Äldre rökare bryter lårbenshalsen dubbelt så ofta som de som inte röker. Orsaken är benskörhet.
Synskada. Rökare drabbas av synskada (linsgrumling) 2-3 gånger så ofta som icke rökaren.
Psoriasis. Var fjärde fall av hudsjukdomen psoriasis anses vara kopplat till rökning.
Rynkor. Rökning innebär en 4,7 gånger större risk att utveckla rynkor. Den siffran kan jämföras med överdrivet solande som innebär 3 gånger ökad risk för rynkor.
Försämrad fertilitet, ofruktsamhet bland kvinnor och män.
Misslyckad konstbefruktning. Chansen för en lyckad konstbefruktning är bara en femtedel för rökaren jämfört med icke-rökaren.
Hämning av fostrets utveckling.
Impotens. 60-70 procent av de som söker för impotens på urologiska kliniker är rökare.
Risken för tandlossning är 4-6 gånger större för den som röker.
Munhålecancer.
Stämbandsödem.
Sårläkning. Rökare har sämre sårläkning än icke rökare.
Åderförkalkning, bland annat manifesterat som Claudicatio intermittens, kärlkramp i benen, också kallat "fönstertittarsjuka".
Passiv rökning - också farligt

Om du röker själv så röker också din omgivning. Högst en fjärdedel av röken från en cigarett stannar i lungorna hos den som röker. Resten sprider sig i omgivningen. Det betyder att många icke-rökare är utsatta för samma risker som den som röker. Det är för flera sjukdomar visat att passiv rökning innebär samma typer av hälsorisker som för rökaren själv, även om riskernas storlek är lägre vid passiv rökning.

Barn är en speciellt utsatt grupp för passiv rökning. Barn kan inte välja sin närmiljö på samma sätt som vuxna och dessutom är barn känsligare för tobaksrök. Luftrörskatarr, astma och öroninflammationer är vanligare hos barn som tvingas leva i tobaksrök. Det är visat att föräldrar trots allt är starka förebilder. Inte när de förmanar sina barn, utan genom att barn gör precis som sina föräldrar: barn till rökare blir ofta själva rökare. I nionde klass röker till exempel sju av tio barn där föräldrarna är rökare. Motsvarande siffra i rökfria hem är bara ett barn av tio.

Passiv rökning kan i princip ge samma skador som för de som röker aktivt. Risken för lungcancer ökar till exempel med omkring 30 procent för den som inte röker själv men bor tillsammans med en rökare. Man har nyligen även konstaterat ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Den rök som går ut i omgivningen skiljer sig från den som går ned i rökarens lungor. Det beror på att tobaken förbränns vid olika temperaturer. Mellan blossen förbränns cigaretten inte lika fullständigt, vilket ger en farligare rök för omgivningen. Dessutom passerar röken som når omgivningen inte något filter. Den passive rökaren får trots allt i sig mindre kemikalier än rökaren tack vare att röken hinner spädas ut innan den når lungorna. År 1993 skärptes tobakslagen på ett sätt som bland annat begränsar rökning i gemensamma lokaler, till exempel i skolor, hälso- och sjukvårdslokaler och kommunikationsmedel. På hotell måste det finnas rökfria rum och på restauranger med mer än 50 platser måste det finnas en rökfri sektion.

Skador kan repareras om man slutar

Så fort en rökare slutar börjar kroppen att reparera skadorna. Detta börjar nästan omedelbart och återhämtningen fortsätter under flera år.

Tid sedan rökstoppet Positiva hälsoeffekter
20 minuter Blodtryck och puls går ner till en normal nivå.
8 timmar Nikotin- och kolmonoxidhalten i blodet minskar med hälften.
Syrehalten i blodet blir normal.
24 timmar All kolmonoxid har försvunnit ur kroppen.
Lungorna börjar rensa bort slaggprodukter.
48 timmar Inget nikotin finns kvar i kroppen.
Förmågan att känna lukt och smak har förbättrats rejält.
72 timmar Det blir lättare att andas, bronkerna börjar slappna av/vidgas och den allmänna energinivån ökar.
2 till 12 veckor Blodcirkulationen och lungkapaciteten förbättras – det känns till exempel lättare att promenera.
3 till 9 månader Lungkapaciteten har förbättrats med upp till 10 procent vilket innebär förbättrad andning. Tidigare ”rökhosta” avtar.
5 år Risken för hjärtinfarkt har sjunkit till omkring hälften jämfört med en rökare. Risken för hjärnblödning är lika liten som för en icke-rökare.
10 år Risken för lungcancer har minskat till omkring hälften jämfört med en rökare.
Risken för hjärtattack har minskat till densamma som för en icke-rökare.
Dessutom:

Att sluta röka förebygger impotents hos mannen och förbättrar möjligheterna för en kvinna att bli gravid och få ett friskt barn.
Hudens struktur förbättras.
Fräschare andedräkt, hår och kläder är ytterligare bonus.
Den som slutar i tid lever längre

Den som slutar röka har chans att förlänga sitt liv - i genomsnitt med 8 år. Det gäller även för individer som slutar röka vid hög ålder enligt rapporten om rökavvänjning från SBU. En person som slutar röka före 50 års ålder kan halvera sin risk att avlida de närmaste 10-15 åren jämfört med om han eller hon fortsatt att röka.

Mindre viktuppgång än många tror

Cirka åtta av tio rökare som slutar ökar i vikt efter rökstoppet. Men bara drygt tre av hundra (3,5 procent) av alla som slutar röka ökar sin vikt med mer än 3,5 kg. Den genomsnittliga viktökningen efter rökstopp är 2,3 kg. Den innebär i sig inte någon hälsorisk påpekar SBU i sin rapport. Orsaken till viktökningen efter rökstoppet är en cirka 10-procentig minskning av ämnesomsättningen, som tidigare varit förhöjd på grund av rökningen. Dessutom finns också en tendens att äta lite mer när man slutat röka.

Ur hälsosynpunkt är det är lika farligt att röka 20 cigaretter om dagen som att bära 45 kilos övervikt.

Den som slutar i tid blir rikare själv - och lönsam för samhället

Ett paket cigaretter kostar 35 kr. Den genomsnittlige rökaren i Sverige röker 10-12 cigaretter om dagen. På ett år betyder det en utgift på ungefär 8 000 kr.

En genomsnittlig rökare som håller upp ett år kan köpa sig en tre veckors chartersemester för pengarna.

Den som röker ett paket om dagen men slutar kan spara i runda tal 13 000 kr per år.

Men en ännu större besparing på ett rökstopp gör samhället. Att hjälpa människor att sluta röka är ett billigt sätt att rädda människoliv idag.

Varje räddat livsår med enbart rådgivning kostar mellan 5 000 och 15 000 kronor. Varje räddat livsår med nikotinpreparat kostar 30 000 till 80 000 kronor. Att rädda ett liv med blodtryckssänkande läkemedel kostar 150 000-200 000 kronor. Kostnaden för trafiksäkerhetsåtgärder för att rädda ett liv är cirka 14 miljoner kronor.

En stor del av produktionen går upp i rök

Rökningen orsakar ett produktionsbortfall som medför stora kostnader för företagen.

Enligt en uträkning från Centrum för tobaksprevention vid Huddinge sjukhus kostar en rökares rökpauser 18-24 000 kr om året för arbetsgivaren. Rökare är i genomsnitt sjuka 2,5 dagar mer per år än icke-rökare.

En undersökning från 1980 som nämns i SBU-rapporten om rökavvänjning visar:

6 750 dödsfall före 65 år. Produktionsbortfall på 23 400 arbetsår.

1 000 förtidspensioneringar. Produktionsbortfall 5 450 arbetsår. Sammantaget motsvarar produktionsbortfallet för dödsfall och förtidspensioneringar 2,6 miljarder kronor.

9 000 000 sjukpenningdagar. Produktionsbortfall motsvarande 2 250 000 kronor 1980. Det vill säga en totalkostnad för produktionsbortfall på 4 850 miljoner kronor.

1991 gjordes en liknande beräkning av motsvarande siffror där kostnaden för produktionsbortfall ökat till 9,7 miljarder kronor. Därtill kommer rökarnas sjukvårdskostnader som var 1 miljard kronor 1991. Samt kostnader för sjukpenning, förtidspensioner och änkepensioner.

Bara en av tjugo lyckas sluta röka på egen hand

Det är svårt att sluta röka - bara 1 av 20 lyckas på egen hand, det vill säga med endast viljan som hjälp. Många har försökt och misslyckats trots att de varit motiverade.

Cirka 30 miljoner människor i Europa försökte sluta röka under 1998 enligt WHO. 90 procent misslyckades och den främsta orsaken var nikotinets starka beroendeframkallande effekt.

En SIFO-undersökning utförd nyligen visar att omkring en miljon rökare försöker sluta röka i Sverige varje år. De flesta försök till rökstopp görs strax efter nyår.

Bara tre av hundra lyckas bli rökfria. De som når rökfrihet till slut har i genomsnitt gjort 3,8 –- 4,5 misslyckade försök att sluta tidigare. Fyra av tio rökare (43 procent) har någon gång använt rökavvänjningsmedel enligt samma SIFO-undersökning. Enligt Centrum för tobaksprevention i Stockholm och en nyligen genomförd studie vill 90 procent av alla rökare sluta men väntar på "rätta omständigheter".

2. Nikotin - en drog som skapar beroende

Detta avsnitt vänder sig främst till allmänjournalister men några avsnitt är riktade enbart till medicinjournalister och fackpress.

Varför det är så svårt att sluta röka?

Nikotin åstadkommer ett neurobiologiskt beroende som enligt amerikanska psykiatrisällskapets DSM-IV och Världshälsoorganisationens ICD-10 klassifikationer formellt betecknas som en medicinsk diagnos, med andra ord ett sjukdomstillstånd. Nikotinet stimulerar nervaktivitet och frisättning av olika signalsubstanser i hjärnan. Det regelbundna intaget av nikotin i samband med rökning skapar successivt en kemisk omställning i hjärnan. Om nikotintillförseln avbryts reagerar hjärnan med röksug och olika abstinensfenomen. Även sedan man klarat den första besvärliga tiden efter rökstopp krävs det månader, ibland år innan signalerna om röksug från hjärnan helt upphör. Ett starkt belägg för nikotinets starka beroendeframkallande effekt är den stora skillnaden mellan antalet rökare som vill och försöker sluta och de som faktiskt lyckas. Undersökningar visar att en majoritet av rökare vill sluta. Ändå är det få som lyckas. Många har försökt sluta, men upplevt abstinenssymtomen som övermäktiga. Somliga är rädda för att ens försöka på grund av abstinenssymtomen.

En annan faktor som bidrar till svårigheterna att sluta är nikotinets stimulerande inverkan. Man känner sig uppiggad, humöret blir bättre och man får känslor av välbehag eller tröst. Effekterna är kortvariga och efter några timmar måste vanerökaren ha en ny dos för att slippa nikotinabstinensen.

Varför får rökaren abstinenssymtom?

Nikotin stimulerar frisättning av flera olika signalämnen (neurotransmittorer) i hjärnan, bland annat dopamin, noradrenalin, serotonin och kroppens egna morfinliknande ämnen, endorfiner. Dessa ämnen stimulerar hjärnans belöningscentra liksom centra för uppmärksamhet och vakenhet. Vid regelbunden nikotintillförsel vänjer sig nervcellerna inom dessa områden så att nervimpulser och balansen mellan olika signalämnen ändras.

Om nikotinstimuleringen avbryts i samband med rökstopp tar det flera veckor innan aktiviteten återgår till den normala. Under denna tid av kraftig kemisk obalans uppstår olika abstinensbesvär. Rökaren upplever både fysiska och psykiska symtom vid rökstopp. Andningssvårigheter, irritation, ångest, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, sömnrubbningar, nedsatt hjärtfrekvens och ökad aptit eller viktuppgång är exempel på vanliga besvär.

Abstinensbesvären är på detta sätt en följd av kroppens anpassning till ett långvarigt drogmissbruk. En period av återanpassning krävs när kroppen vänjer sig av med nikotinintaget. Abstinensbesvären brukar bli uppenbara några timmar efter den sista cigaretten och kan pågå under två till fyra veckor. Hos en vanerökare som slutat kan röksuget emellertid återkomma då och då även efter flera års rökstopp.

Nikotin är mer beroendeframkallande än kokain

Nikotinet påverkar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som kokain, heroin och amfetamin. Vid en rangordning av beroendeframkallande så kallade psykoaktiva droger fann man att nikotin var mer beroendeframkallande än heroin, kokain, marijuana, alkohol och koffein.

I en undersökning som publicerades i mars 1998 av brittiska regeringens vetenskapliga tobaks- och hälsokommitté stod det att:

"Under de senaste 10 åren har man insett att det underliggande rökbeteendet och dess anmärkningsvärda motstånd mot förändring är en del av nikotinberoendet. Nikotinet har visat sig ha liknande effekter på hjärnans belöningssystem som droger som heroin och kokain."

Denna undersökning bekräftar den milstolpe som den amerikanska nikotinundersökningen från 1988 innebar. Då fastställdes att cigaretter och andra former av tobak var beroendeframkallande och att nikotinet var den drog som orsakade beroendet.

Resultat från en studie som jämför de subjektiva effekterna av kokain och nikotin visar att tunga drogmissbrukare ofta trodde att de tog kokain eller heroin när de faktiskt använde nikotin. Deltagarna tyckte att nikotinet hade en effekt jämförbar med kokain - och att en hög dos av nikotin gav större påverkan än en hög dos av kokain. Ruset och känslan av att vara - hög - var starkare av nikotin än av kokain. Detta gällde även känslan av välbefinnande. Nikotin medförde samtidigt märkbart fler negativa effekter, till exempel ängslan, än kokain.

Nikotinet påverkar hjärnans kemi

Nikotinet stimulerar frisättning av flera signalsubstanser i hjärnan, framförallt dopamin och noradrenalin men även serotonin och endorfiner. Dessa ämnen fungerar som kemiska budbärare och överför signaler mellan nervceller. Signalsubstansen dopamin och receptorer för dopamin finns rikligt inom så kallade belöningscentra som är belägna på djupet framtill i hjärnan. Nikotinet stimulerar frisättning av dopamin inom dessa områden, en verkan som är typisk och gemensam för alla beroendeskapande droger. Ökad aktivitet i belöningssystemen ger känslor av upprymdhet och välbehag.

Hos rökaren som ständigt intar nikotin påverkas även belöningssystemens benägenhet till nervimpulser och balansen mellan signalsubstanser. Om nikotintillförseln avbryts uppstår inom några timmar ett "sug efter belöning" som kräver förnyat intag av drogen.

Forskning har visat att nikotin långsiktigt dämpar hjärnans förmåga att uppleva njutning. Rökaren behöver efterhand en större mängd av drogen för att uppnå samma nivå av tillfredsställelse. Signalsubstansen noradrenalin frisätts i andra, centrala delar av hjärnan och har betydelse för stämningsläge, vakenhetsgrad, psykisk energi samt förmåga att hantera stress. Nikotin ökar även frisättningen av noradrenalin och aktiviteten i dess nervbanor.

Också denna stimulering är kortvarig och när den avbryts efter regelbunden nikotintillförsel kan detta ge sig tillkänna som nedstämdhet eller irritation. En rökare tänder en ny cigarett för att bli av med dessa symtom och fortsätter på så sätt sin missbrukarcykel.

Nikotinet orsakar ett neurobiologiskt beroende

Den allvarligaste egenskapen hos nikotin är att det skapar ett beroende. Nikotinberoendet är neurobiologiskt, vilket innebär att impulsaktivitet och signalsubstanser förändras i hjärnan. Nikotinberoende kan klassificeras som ett medicinskt sjukdomstillstånd . Forskarna inom området anser att den del av hjärnan som involveras i den beroendeframkallande processen reagerar på nikotin på samma sätt som den reagerar på andra beroendeframkallande droger. Resultatet blir att rökare blir beroende av nikotinet vilket gör det svårt för dem att sluta.

En alldeles färsk svensk doktorsavhandling visar att hos nikotinberoende råttor sjunker halten av dopamin i hjärnans belöningssystem under den normala nivån när nikotintillförseln avbryts. Resultat från denna och andra liknande studier pekar på den avgörande betydelsen av signalsubstansen dopamin vid nikotinberoende och för abstinensbesvären som försvårar ett rökstopp.


Nikotinberoende liksom annat drogberoende karakteriseras av tre väsentliga egenskaper:

Vid användande av nikotin uppstår en känsla av välbehag. Detta driver rökaren att fortsätta.
Fortsatt rökning leder till tolerans. Detta betyder att rökaren måste öka nikotinintaget för att uppnå samma grad av njutningskänsla.
Om man försöker hålla nere eller stoppa nikotinkonsumtionen uppstår obehagliga abstinensbesvär.
När en person blivit rökare är det inte endast fysiskt utan även psykologiskt svårt att bryta vanan. Rökningen ger psykologiska belöningar samtidigt som ritualen att tända en cigarett och dra ett bloss innebär ett tvångsliknande beteende.

Nikotinet från cigaretten når hjärnan på mindre än tio sekunder

När man drar in ett bloss från en cigarett går nikotinet direkt via lungorna till det syresatta blodet, som från hjärtat pumpas direkt upp till hjärnan. Inom 10 sekunder efter ett cigarettbloss har en koncentrerad dos nikotin nått hjärnan och utövar sina effekter.

De mätningar som gjorts av detta grundar sig på venblod som redan passerat hjärnan. I verkligheten rör det sig sannolikt om enstaka sekunder mellan ett bloss och en hög koncentrationstopp av nikotin i hjärnan.

Abstinens - obehagligt men försvinner med tiden

Abstinens är de fysiska och psykiska besvär som inträffar då man avbryter ett drogmissbruk. Några typiska abstinenssymtom efter rökstopp är:

Att känna sig deprimerad eller få humörsvängningar.
Svårigheter att sova.
Ökad irritation, frustration eller ilska.
Svårigheter att koncentrera sig, rastlöshet.
Aptiten ökar och vikten går upp.
Abstinenssymtomen kan pågå upp till fyra veckor efter att man slutat röka. Även om abstinensbesvären är obehagliga så är deras hälsorisker obetydliga i jämförelse med riskerna med att röka.

Över 4 000 kemiska substanser - i varje cigarett

Det finns över 4 000 olika kemiska substanser i tobaksrök. Bland de viktigaste och farligaste är:

Nikotin som är den beroendeframkallande substansen. Nikotin stimulerar hjärnan, ökar hjärtfrekvensen och höjer blodtrycket. I stora doser är nikotin extremt giftigt.

Tjäran som består av bland annat formaldehyd, arsenik, cyanid och bensen. Tjäran är brun och sirapsaktig. Flera av substanserna som ingår i tjäran är cancerframkallande.

Kolmonoxid som är en gas som binder sig till kroppens syretransportör hemoglobin och blockerar syrets plats. Eftersom den binder hårdare än syret så sjunker blodets syrenivå, vilket kan vara särskilt farligt för de som har kroniska lung- eller hjärtsjukdomar.

3. Rökavvänjning

1998 tog staten in 7,5 miljarder plus moms i tobaksskatt på tobaksförsäljningen. Folkhälsoinstitutet budgeterar knappt 10 miljoner kronor för tobakskadeförebyggande arbete. Därtill tillkommer 10 miljoner per år som Folkhälsoinstitutet fördelar till frivilliga organisationers arbete mot rökning bland ungdomar. Dessa pengar kommer från Allmänna Arvsfonden. Landstingen satsade tillsammans ca 15 miljoner.

Den svenska rökaren är i mångt och mycket hänvisad till att försöka sluta på egen hand.

Sjukvården borde uppmana rökare att sluta

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har på senare tid engagerat sig i debatten om rökavvänjning. I debattartiklar har organisationen efterlyst satsningar från offentligt håll.

SBU pekar på de stora kostnader för samhället som är en direkt följd av den utbredda rökningen. SBU anser att det är anmärkningsvärt att inte mer resurser satsas på att sjukvården uppmanar rökare att sluta.

Rådgivning från läkare och sjuksköterskor är en enkel, billig och effektiv åtgärd enligt SBU. Undersökningar visar nämligen:

att läkare sällan frågar om patienten röker (om de inte lider av en rökrelaterad sjukdom),
att läkare allt för sällan uppmanar patienterna att sluta,
att en uppmaning från läkare får 2-3 procent att sluta röka.
Rökare har olika skäl att bekämpa beroendet

Rökare som försöker besegra beroendet har olika skäl till sitt beslut. Grovt kan de delas in i tre grupper; vill, bör och måste sluta röka:

Vill - de som skulle vilja sluta:

Rökare i åldrarna 18 24 år, utan sjukdomssymtom och som rökt en kortare tid.
Rökare som vill sluta och har försökt utan framgång.
Rökare som av hygieniska och kosmetiska skäl vill sluta. ( De som är måna om sitt yttre, sin hy och att undvika dålig lukt mm).
Bör - de som bör sluta:

Rökare i åldrarna 25 - 44 år, utan sjukdomssymtom och som rökt en kortare tid.
Rökare som verkligen vill sluta och har försökt ett antal gånger utan framgång.
Rökare som börjat oroa sig för att deras rökning skadar omgivningen.
Måste - de som måste sluta:

Rökare över 45 år som har rökt länge.
Rökare som har eller har haft problem med hjärtat eller blodcirkulationen.
Rökare som har astma eller andra sjukdomar i andningsorganen.
Rökare som har andra sjukdomar eller symtom orsakade av rökningen.
Fyra pusselbitar att greppa när man ska sluta

Alla som slutat att röka vet att tobaksberoende är otroligt svårt att bemästra. Anledningen är att beroendet består av flera viktiga bitar; och likt ett litet pussel går det inte att strunta i någon bit om man verkligen vill bli fri från sitt beroende.

Tobaksberoendets fyra pusselbitar är:


Fysiskt beroende
Nikotin är en drog som ger upphov till ett fysiskt beroende, ett röksug och begär som ökar med konsumtionen. Därför får man abstinensbesvär vid otillräcklig dos, vilket rökaren löser genom att tillföra sig nikotin med cigaretter. Många som försöker sluta röka trappar ner sitt beroende med hjälp av nikotinersättningsmedel för att minska dessa besvär. Det innebär egentligen att man byter ut nikotinet från en form till en annan.

Socialt beroende
Det sociala beroendet är väl inlärt och ofta komplext att ta sig ur. Det är trevligt att ta en rökpaus och rökning är en socialt accepterad drog. Hur förhåller man sig till sitt nya jag som ickerökare efter en lång period som rökare? Vilken blir ens nya identitet? Hur beter man sig i sociala sammanhang? Hur gör man för att undvika återfall när man går på fest, på krogen eller tar en kopp kaffe på stan? Många återfaller under festliga tillfällen när man dessutom har druckit lite alkohol.

Psykologiskt beroende
Psykologiskt finns en djup känslomässig bindning till rökningen. Cigaretten är något man unnar sig när man är glad eller tröstar sig med när man är ledsen. Den fungerar som belöning eller tröst och är en god vän som ger stöd i en osäker situation. När man slutar röka måste man försöka finna ett alternativt sätt att belöna och trösta sig själv.

Vanan
Har man rökt en längre tid har man också skaffat sig vanor och lärt in nya mönster. Det känns naturligt att tända en cigarett när man skall ringa, ta en kopp kaffe, vänta på bussen eller koppla av framför TV:n. Det sker närmast som en reflex. Vad ska fingrarna och munnen syssla med när man slutat röka?

Den som lyckas lösa hela pusslet, har också lyckats sluta röka.

Viljan att sluta är en förutsättning för framgång

Att sluta röka är svårt. Det är en lång process som innebär många förändringar. Men en grundläggande förutsättning för att klara av att sluta röka är att viljan finns. Därefter börjar det verkliga kraftprovet.

Rådgivare i rökavvänjning har ofta en rad tips och knep som hjälper rökaren att nå sitt mål:

Tänk igenom vilken metod som passar dig bäst. Alla rökare är olika. Är det bästa sättet att sluta tvärt? Eller är det att trappa ner? Gå med i en sluta-röka-grupp? Eller klara det själv? Vilken metod och vilket nikotinersättningsmedel ska jag välja?
Runt om i Sverige finns det rökavvänjningsgrupper på till exempel vårdcentraler och företag. Kvinnor lyckas ofta bättre när de går med i en grupp medan män tycks ha lättare för att klara sig själva.
Rädslan för att misslyckas är inget bra skäl att avstå från att försöka. Om du misslyckas, tappa inte modet utan ta istället vara på de erfarenheter du gjort och gör ett nytt försök. Ju fler gånger du har försökt sluta röka desto större är sannolikheten att du faktiskt kommer att lyckas. Tänk positivt, varje cigarett som du inte röker är ett steg på vägen.
Professionell hjälp behövs

Även om vilja och motivation är nödvändiga för att kunna sluta så kan hjälp och stöd förbättra möjligheten att lyckas.

Sluta-röka-linjen
Sluta-röka-linjen är en telefonservice för rökare som försöker sluta. Den har öppet 40 timmar i veckan och tar emot över 2 000 samtal varje vecka. Telefonnumret är 020-840000 och linjen drivs av Centrum för tobaksprevention och finansieras av Cancerfonden, Hjärt- Lungfonden, Folkhälsoinstitutet och Apoteket AB.

Läkarkontakt
Två till tre procent av alla rökare slutar röka på en enkel uppmaning från läkare. Även om siffran är låg så har den stor betydelse i en befolkning.

Endast var tionde läkare frågar om deras patienter röker visar en enkät som Cancerfonden gjort tillsammans med Centrum för tobaksprevention. Detta trots att nästan alla läkare tycker att det är deras uppgift att fråga.

Det tar för lång tid att upplysa om fördelarna med att sluta röka uppger 60 procent av de tillfrågade läkarna. Bara en tredjedel tar sig den tiden.

Läkemedelsbehandling jämte stöd och läkarhjälp maximerar möjligheterna att lyckas sluta röka.

Nikotinersättningsmedel
Den mediciniska terapi som hittills erbjudits i Sverige baseras på nikotinersättning i olika former till exempel plåster, tuggummi, tabletter, inhalator och nässpray. Röksuget och abstinensbesvären orsakas av det plötsliga avbrottet av nikotintillförsel. Experimentella och kliniska studier visar att nikotinersättning reducerar abstinensbesvären i samband rökavvänjning.

För en del rökare innebär behandling med nikotinersättningsmedel en förlängning av nikotinberoendet, det vill säga ett byte från en form av nikotinberoende till ett annan.

Övriga metoder
Det finns inga vetenskapliga belägg för att till exempel hypnos eller akupunktur hjälper rökaren att bli långvarigt rökfri.

Effektivitet vid olika metoder
Det är svårt att sluta röka - bara 1 av 20 lyckas på egen hand, det vill säga med endast viljan som hjälp. Med nikotinersättningsmedel är det nästan 1 av 10 som lyckas sluta röka.

4. Övriga informationskällor om rökning

Här följer två Internetadresser med mer information om rökning:
www.cancerfonden.se
www.tobaksfakta.org